Jag minns min pappa som vårdade skogen, och hur han kramade träden när han tvangs sälja skogen billigt. Sedan gjorde kronan kalhygge. Det var ett uttryck för det moderna skogsbruket som blev normen för skogsskötseln på 1950-talet.

Bondebrukad skog hade ofta stora naturvärden. Den ville man bevara genom att tvinga bönderna att överlåta marken till naturreservat utan rimlig ersättning, ett statligt Baggböleri. Men då försvann naturskönheten. Den var kulturskapad genom böndernas gallringsskogsbruk, att man gallrade fram de växtligaste träden, att skilja på det rovskogsbruk, som ofta skedde i Norrland, att man gallrade ut de lönsammaste träden och lät skräpet stå kvar. Nu är det risk att man gör om misstaget genom att göra den fjällnära skogen till naturreservat.

Miljörörelsen nöjer sig med att kräva naturreservat, men accepter kalhyggesbruk för resten av skogen. Man tycks inte medveten om hur mycket mer koldioxid som binds med kontinuitetsskogsbruk, att man gallrar och har träd i olika åldrar. Varför skulle det vara omöjligt i Sverige när kalhyggesbruk är förbjudet Tyskland för att hindra stormfällning på grund av skarpa kalhyggeskanter? Ett naturbrukad skog har nästan lika stor mångfald som en urskog. Man får inte samma mängd död ved, men det kan ordnas med högstubbar för de insekter som behöver det.

Mats Hagner är en motröst. Han undervisade också som ny skogsprofessor om nödvändigheten av kalhyggesbruk, men övertygades av en elev att det inte höll. Om vi gick över från dagens kalhyggesbruk till kalhyggesfritt kontinuitetsskogsbruk, att man bara plockar ut mogna träd ur skogen, kan markägarna tjäna dubbelt enligt honom. För Sverige rördet sig om åtta miljarder kronor mer. I Tyskland är rotnettot det tredubbla. Där har Lutz Fähser bildat skola med Lübeckmodellen. Dubbla mängden koldioxid kan bindas. 50 000 fler kan sysselsättas i skogen och ge befolkningstillskott i glesbygden. Naturens mångfald kan återskapas. Lav för renar att äta bevaras. Vi får vacker skog lätt att gå i, bra för hälsa och turism.

Med kontinuitetsskogsbruk får man ett grövre virke och slipper den olönsamma första gallringen hos kalhyggesskogsbruket och kostnader för plantering och risken att den blir uppäten av älgar eller att den inte lyckas i höjdlägen där kalhygget gett hårt mikroklimat. Det finns fullt av plantor som är undertryckta i skuggan men som växer ut till full storlek när gallringen gett en lucka. Det gör att de får lite kvistar nertill, vilket sedan ger ett välbetalt kvistfritt virke. Träden från plantageskogsbruk ger mycket kvist eftersom plantorna växer fritt till en början. Boniteten, möjlig tillväxt i skogen, ökar vid gallringsskogsbruk. När en skog kalhuggs slår det ut mykhorizzan, de svampar som byter näringsämnen med skogen och bidrar till tillväxten.

Kontinuitetsskogsbruk är mer arbetskrävande. Avverkningskostnaderna blir 25 procent högre. Det kräver mer kunskap av maskinförare och av trädmärkare, som markerar vilka träd som skall fällas, för att få ett lönsamt sortiment och för att förbättra skogsbeståndet.

Anders Lindroth, professor i naturgeografi i Lund har räknat på hur mycket mer koldioxid som binds om man bara har kalhyggesfritt skogsbruk. Med 200 000 hektar kalhuggna om året är det fråga om 66 miljoner ton mer koldioxid. I Sverige är de totala koldioxidutsläppen 52 miljoner ton. Idag binder skogen 36 miljoner ton om året. Skillnaden beror på att med naturskogsbruk är marken alltid skogstäckt, medan det dröjer flera decennier innan skogen är lika tät i plantageskogsbruk. När marken är bar rinner mycket jord bort och brunfärgar vattendragen. Svamparna som lever i symbios med skogen drabbas och därmed bördigheten.

Det är inte med plantageskogsbruk som den svenska skogen är konkurrenskraftig. Massa kan produceras billigare i utländsk snabbväxande skog. Bättre vore kanske också att odla hampa för massa. Däremot är det inte mer energislösande, som påstås, att ha information på papper i stället fö. digitalt. Internet står för en tiondedel av av vår energiförbrukning, och att skicka trådlöst kräver hundra gånger mer energi än med fiber.

Det är många skogsmänniskor och forskare som måste tänka om. Dogmerna sitter djupt och man försöker bevisa dem med forskningsfusk och falska påståenden om kalhyggesbrukets lönsamhet. Massabruken får problem, om plantageskogsbruket, som designats för dem, läggs om till naturskogsbruk. Jämförelserna mellan olika skogsbruk har upphört på Mats Hagners forskningsrutor och hans forskningsrapporter har censurerats bort från Lantbruksuniversitet. Men de finns kvar på www.fsy.se. Där finns också hans Lärobok i Naturkultur 2020.