Vattenbrist ger klimathot
När det blir vattenbrist går riken under. Mesopotamien, vår civilisations vagga, klarade inte miljöförstöring och försaltning av marken av bevattningen. Romarriket kunde inte upprätthållas när deras kornbod i Nordafrika torkade. Kallare klimat drev germanerna söderut. Mayakulturen i Mexiko försvann när det kom en torrare period. Ankor Vat i Kambodja, en gång världens största stad, övergavs när plötsliga skyfall kom och förstörde bevattningsanläggningar som öppnats för fullt mot torkan. Indusdalen var en gång djungel. Nu är den en smal konstbevattnad remsa efter floden. Hella jorden är på väg mot en vattenkatastrof med förtorkning.
När de stora isarna i Himalya och Anderna smälter ger det hunger för miljarder som behöver vattnet därifrån. Sydeuropa och Amerikas prärier blir torrare, men Sahara kan återgrönska av ändrade luftströmmar. Varmare klimat och vattenslöseri kan ge ökenspridning.
Problemet är misshushållning med vattnet. Det dunstar bort. Det tas inte upp av marken när det regnar. Stora floder som Rio Grande, Coloradofloden, Murray, Indus och Gula floden når inte havet. Fisken försvinner. Urmiasjön i Iran, Tchadsjön och Kaspiska havet har krympt till saltsjöar.
Också Sverige har fått grundvattensänkning, eftersom det varmare klimatet ger öka avdunstning.
Vi odlar grödor som kräver mer vatten än som kommer ner med regnet. Den gröna revolutionen byggde på konstgödsel och konstbevattning. Skördeökningen blev tillfällig. Vår import av mat och växtfibrer från torra länder har krävt mycket vatten. Våra städer slösar med vattnet. Vi pumpar upp alltmer vatten och grundvattenförråden töms. Det har sjunkit flera hundra meter ner i Indien.
Istället för dyra avsaltningsanläggningar, borra djupare brunnar och bygga stora dammar, som slammas igen med näringen som fanns i vattnet, borde det vatten som finns användas på ett sparsammare sätt. Istället för att sprida vattnet ovanifrån med ökad avdunstning och försaltning, kan vi göra det underifrån från droppbevattning eller en oglaserad lerkruka. Vi kan borra djupa jordgropar för att få växtrötterna söka sig neråt till fuktigare jord. Genom att ha jorden täckt och inte markarbeta hindras onödig avdunstning. Genom agroforestry med träd och gröda ihop skapas en fuktigare miljö. Vi kan återbeskoga. Träd är regns moder. Det finns ärtträd som har femtio meter djupa rötter som kan hämta upp vatten, ta mineral från icke urlakad jord och hämta kväve från luften.
Bete kan ge ökenspridning när det sker för hårt och under gräsets tillväxtpunkt. Men utan bete skapas också ökenspridning. Genom styrt bete som hindrar överbetning kan torrmarken åter bli fruktsamma.S När jorden inte längre är kal förändras mikroklimatet. Två tredjedelar av jordens brukade marken kan bara användas för bete. Nederbörden räcker för det men inte för åkerbruk.
Kommentarer
Vattenbrist ger klimathot — Inga kommentarer
HTML tags allowed in your comment: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>