Dagens centralisering ger ett dyrt, ohälsosamt och otrivsamt boende. Att sprida befolkningen till nya stationssamhällen kan förändra detta. Det vore också bra för civilförsvar, hållbarhet och hälsa om människorna kunde komma närmare maten med cirkulerad näring och ekologisk odling. Nu är vi beroende av utlandet till tre fjärdedelar för maten. Den odlas med konstgödsel vilket gör den allt näringslösare och lakar ur marken och förstör marklivet. Att då öka på militärbudgeten skyddar oss inte. Bättre att lägga pengar på infrastruktur, så att hela Sverige kan leva, och har råd att leva.

Boendekostnaderna har stigit till rekordnivåer. En nybyggd trea kostade (nov 2019) 12 500 kronor i månaden i hyra. Sedan dess har en del hyror stigit med 20 procent. Medianlönen för en arbetare efter skatt är 17.600. Det blir inte mycket över, om hen skulle få hyra, men det är inkomsten för liten för. Många bostadsbolag kräver tre gånger mer disponibel inkomst än hyran. Medan Varbergs bostadsbolag tar 1850 kronor kvadratmeter är hyreskostnaden i en större stad som Göteborg 2 200 kronor per kvadratmeter. Produktionskostnaden är 50 000 kronor per kvadratmeter. Av det är 20 000 kronor för byggentreprenaden (löner och material) medan resten går till markköp, moms och byggherrevinst.

Mikael Anjou har i: Den ineffektiva byggbranschen – En förändringsagenda, skrivit att byggbranschen som omsätter över tio procent av BNP varje år är mycket ineffektiv jämför med andra branscher. Om 100 personer byggde 100 lägenheter för 20 år sedan kan de idag bara producera 85 lägenheter. Man har ökat sitt pris med 80 procent när andra branscher har hållit konstant det konstant. Lönsamheten är mycket låg och förändringsviljan liten.

Mycket av ineffektiviteten beror dock på statliga regleringar som förhindrar flexibilitet, branschstandarder som strider mot varandra, kommunal monopolisering som bara ger markanvisningar till de stora företagen, skråartade kollektivavtal, kommunala detaljstyrning och särkrav som hindrar rationalisering, byggvaror med överpriser, en bristsituation som gör att priserna kan stiga i skyn och ger byggherrarna stora vinster och kommunerna möjlighet att ta ut höga markpriser. Här finns större kostnadssänkningar att hämta än vad som finns i själva byggandet.

Det behövs regelförenkling, större utbud och ökad konkurrens mellan kommuner och byggherrar. Det bästa sättet för det är att rusta upp järnväg för att skapa större arbetsmarknadsområden och ge ökad frihet att välja var man kan bo.

Med bra järnväg kan man lätt nå åtta mil på trekvart inklusive. stationsuppehåll på vägen. Att anlägga en ny station kostar kanske 100 miljoner kronor. Inom en kilometer kan det inom bo 12 000 invånare i småhus på gångavstånd utan större behov av bil. Att finansiera stationen kostar 17 000 kronor per tomt. Man kan få ett boende nära naturen och nära lokala odlare för att få bra mat billigare. Man slipper luftföroreningar och buller som 5 000 respektive 1 000 svenskar om året dör i förtid av. Man kan bo bättre billigare.