Vårt avloppssystem är ekonomiskt och ekologiskt ohållbart. Det riskerar falla sönder med ofta hundraåriga läckande ledningar. Enligt Svenskt vatten behöver investeringarna i det nära fördubblas till 20 miljarder kronor om året. Det är mycket dyrt att bygga ut till nya bostadsområden.

Sambandet mellan vår mat och vårt tarv har brutits. Den brutna cirkulationen av näring ersätts med konstgödsel som bryter ner markens mikroliv och mullhalt, kostar mycket energi, och ger mat med sämre näring. Överskottet från konstgödseln läcker ut i vattnet och ger övergödning i havet. Grundvattnet blir ohälsosamt genom överskott på nitrit.

Avloppet samlar på sig industrisamhällets alla gifter och avloppsslammet blir ett kvittblivningsproblem. Kommunerna vill dock inte överge dagens avloppssystem. Man argumenterar för att lägga slammet på åkrarna för att tillvarata fosforn i det, men växterna kan inte ta upp den, eftersom den är fälld i en för dem svårupptagbar form. Och gifterna finns kvar, trots påstådd renhet genom Revac-systemet, och gör åkern olämplig att odla mat på.

För att avloppssystemet skall vara mer ekologiskt hållbart bör det åtminstone vara urinseparerande, där finns den mesta näringen, men fekalierna borde också tas om hand som mullbildande. Med urin och fekalier kunde resten av avloppet från hushållen, gråvattnet, infiltrerats i marken och inte behöva något avloppsreningsverk, det inte varit för gifter från tvättmedel och behandlade kläder.

Ett sätt att återställa den brutna cirkulationen är att fånga in näringen från avloppet med zeoliter (en porös form av kisel som uppstått genom bergartsombildning) efter att den fälls ut med struvit (magnesium-ammonium-fosfat). Med det kan nästan all näring från urinen tas om hand. Bajset blir mull. Läkemedelsrester absorberas inte.

För sexton  år sedan blev Zsofia Ganrot doktor på sin forskning om det. Det såg ut att bli genomslag för ett decennium sedan när ett företag skulle sälja en anläggning stor som ett kylskåp för att ta hand om avloppet från ett hus. Försök gjordes med en så kallad ”Splitbox” i ett antal hushåll för försök. Allt fungerade bra, men företaget bestämde sig för att det var mer lukrativt att bara ägna sig åt avvattning av ko- och svinskit med metoden. Då för tio år sedan bildades Again AB för att fokusera på separerad humanurin.

Försök vid Lantbruksuniversitet visar att skördetillväxten blir lika stor med näringspulver från urin som med konstgödsel. Ett försök med näringsinnehåll vore också intressant, eftersom konstgödseln bara innehåller makronäringsämnen, kväve, fosfor och kalium, medan växterna och vi också behöver tjogtalet mikronäringsämnen.

Företaget har bara precis överlevt. Det är dyrt att upprätthålla patent. Och även med ideellt arbete måste de fasta kostnaderna finansieras. För stadiet mellan en innovation och marknadslansering finns inga medel att tillgå. Affärsänglarna och andra investerare vill ha säkra kort och vill ha en kund först innan de satsar.

Helsingborg ville bygga en helekologisk stadsdel och utlyste en anbudstävling för att få återcirkulation av näringen. Again lade ner stort arbete. Problemet var bara att anbudet i sin sista utformningen verkade vara riggat för att passa en konkurrent som använde giftiga och starka kemikalier för att klara det. Again valde att hoppa av från att lämna anbud.

Stockholm Environment Institute förmedlade kontakt med ett icke vinstdrivande företag med många decenniers god renommé som ville lösa avloppsfrågan för flera tusen hushåll. Man har där en en välfungerande system med urinseparering, insamling och kompostering av fekalier. Urinet samlades i stora tankar. Det är en fullvärdig näringslösning för odling, men ensamt är det för starkt. Det måste blandas med nio delar vatten. Problemet är att Bolivia är så torrt att det vattnet inte finns. Om man kunnat fälla urinet med Agains teknik hade man fått både användbart vatten och gödningsmedel. Med biståndsmedel från SIDA levererades utrustning och fällningsmedel i början av 2020, men Coronapandemin har fördröjt en igångsättning och utvärdering.

Det konceptet har nu Again planer på att använda i Kenya och Uganda i samarbete med IBS, Inclusive Bussiness Sweden, som arbetar för projekt i utvecklingsländer, för att bygga urinseparerande toaletter i skolor. Näringspulvret används för skolodlingar. Agains metod kan också användas för att skaffa vatten till spolning av offentliga urinoarer.

.