Havet var vårt hem
Förr kunde man sitta vid bryggan och fiska. Förr fanns det kustfiskebåtar. Förr växte de sjögräs och tång som renade vattnet och som var uppväxtplats för fisken. Nu är vikarna övergödda av utsläpp från land som gett syrebrist och grumligt vatten. Nu går det stora trålare utanför som skrapar rent på botten på växtlighet, musslor och krabbor. Kustområden står för hälften av fisket. Nu är fisken på väg att försvinna överallt. Den är bara bråkdelen av vad som funnits. Lekande fisk skyddas inte. Och då försvinner fiskarna. Det finns bara en bråkdel av fisken kvar. Ändå används två tredjedelar till fiskmjöl för att mata andra fiskar, som lax full med bekämpningsmedel och med felaktig fettsyresammansättning för att en del av fiskmjölet ersätts av sojamjöl, rapsolja och vete.
Mycket tyder på att havet en gång har varit vårt hem. Vi är ovanligt väl anpassade för att leva vattennära. Utvecklingen av vår hjärna var nog beroende av tillgången till den rikliga och fullvärdiga näringen där. Nu gör vi oss urarva på den resursen. Särskilt upprörande är utländska trålares rovfiske vid fattiga länders kuster.
Av jordens yta är 70 procent hav. Genom sin storlek har det kunnat dämpa klimatförändringen. Djuphavet har ännu inte fått höjd temperatur. Men luftströmmar och vattenströmmar har förändrats. Den atlantiska cirkulationen ändras. Golfströmmen försvagas av allt smältvatten till den kalla strömmen efter Grönland och kan ge kallare klimat i Nordeuropa. Uppvärmningen tillsammans med ändrad havs- och luftcirkulation ger mer av extremväder, skyfall, torka. Bränderna ökar. Djungel blir savann. Klimatflyktingarna blir fler.
Havet tar upp nära en tredjedel av koldioxidutsläppen. Det gör att havet försuras. Surhetsgraden kan fördubblas till nästa århundradeskifte. Det buffras med kalk så småningom i vattnet. Kalkhalten minskar och det slår hårt mot kalkkrävande organismer.
Hälften av kusternas mangroveskogar har försvunnit och en tredjedel av den de sista två decennierna. Den har gett plats för jätteräka. Samtidigt har skyddet mot stormar mot land försvunnit. Mangroven finns på en halv procent av kusterna men står för bortåt en sjundedel av dess kolinlagring. Den kan innehålla fem gånger så mycket kol som regnskogen med den största delen inlagrad i dyn. Sjögräsängar och tång står en tiondels procent av havsbottnarna men står för nära en femtedel av världens kolinlagring.
Vi borde äta mer sjömat för att få mer fullvärdig näring, sårskilt långkedjade omega 3 fettsyror, som EPA, eikosapentaensyra, och dokosahexaensyra, DHA, viktiga för som vi bara får i rätt proportioner mot omega-6 från ekologiska animalier, djur i havet och alger. De är essentiella, att vi inte själva kan bilda dem utan måste få dem med maten.
Intressant är förslaget från Tjärnö marina laboratorium om koloniträdgårdar i havet för att få tång, musslor och ostron. I Sverige har inte alger setts som mat på samma sätt i Asien. Tång har använts för djurfoder men främst som gödsel på åkern.
I Östersjön är inte den feta fisken lämplig därför att den innehåller för mycket PCB och dioxin. En orsak är tidigare klorblekning av massa. Vattenomsättningen är låg. En orsak är vattenkraften. Den körs för fullt på vintern och strömmen ut genom sunden motverkar höststormarna som skulle gett syrerikt vatten in och kunnat syrsätta de döda bottnarna med alltför mycket fosfor. En orsak till det är utfiskningen av stor fisk, som håller nere den mindre fisken, som äter djurplankton, som i sin tur äter växtplankton, som då kan växa till obehindrat och orsaka algblomning och sedan falla ner på havsbottnarna och då skapa ännu större syrebrist. En möjlig lösning är att pumpa syre ner till bottnarna.
Haven är vår soptipp. De är på väg att få mer plast än fisk. Det dödar liv. Åkrarna ger övergödning och giftspridning som via grundvattnet och vattendragen sprids till havet. Orenade och ”renade” avlopp hotar fisken. Så kan inte havet behandlas om vi vill ta del av dess rikedom.
Kommentarer
Havet var vårt hem — Inga kommentarer
HTML tags allowed in your comment: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>